Den första september 2018 började högkostnadskreditslagen att gälla. En lag som både definierar vad en högkostnadskredit är samt anger vad som reglerar denna. Det är därmed den enda låneform, utan säkerhet, som tydligt definieras i en lagtext. I övrigt används privatlån, snabblån och smslån utan någon exakt definition.

Vad är en högkostnadskredit?

I högkostnadskreditlagen framgår att en högkostnadskredit har en ”effektiv ränta som minst uppgår till referensräntan enligt 9 § räntelagen med ett tillägg av 30 %”. Det betyder därmed att om referensräntan (sätts av Riksbanken) är 0,5 % så har en högkostnadskredit en effektiv ränta på minst 30,5 %. I annat fall hamnar krediten utanför detta begrepp.

Det finns däremot två undantag:

• Pantsättning. Vid pantsättning (exempelvis pantbank eller bostadslån) kan inte krediten klassas som högkostnadskredit.
• Köpkredit. Vid köp på faktura och delbetalning kan detta inte heller klassas som högkostnadskredit. Exempelvis köp via Klarna.

Hur regleras krediten?

När lagen om högkostnadskrediter infördes ställdes, över en natt, betydligt hårdare krav på långivarna. Detta med ett flertal regleringar vilket innebar att vissa valde att lägga ner sin verksamhet, andra att göra om den låneprodukt som erbjöds.

• Förlängningar

En högkostnadskredit får enbart förlängas en gång. Detta till skillnad mot tidigare då flera snabblånsföretag erbjöd sina kunder ett flertal förlängningar vilket kunde medföra väldigt höga kostnader.

Skulle företaget erbjuda en kund ett nytt lån, för att lösa det gamla, klassas även detta som en förlängning.

• Räntetak

Räntan får maximalt vara 40 % utöver referensränta. Något tak för avgifter finns däremot inte. Det är något som har påpekats av flera aktörer då många långivare nu erbjuder mer komplexa låneprodukter med flera avgifter för att därmed kompensera för den lägre räntan.

Även dröjsmålsräntan begränsas enligt denna regel.

• Kostnadstak

Kostnadstaket innebär att en person som lånar pengar aldrig kan bli tvungen att betala tillbaka mer än dubbelt så mycket. Ett lån på 5 000 kr kan därmed aldrig återbetalas med mer än 10 000 kr. Detta är då både räntor, avgifter, inkassoavgifter och påminnelseavgifter medräknade. En regel som resulterade i att de minsta lånebeloppen snabbt försvann från utbudet.

• Varningstriangel

En regel som infördes knappt ett år efter att högkostnadskrediten infördes var kravet på varningstriangel. Vid all marknadsföring och vid information om högkostnadskrediter måste en röd varningstriangel finnas. Dessutom ska det finnas text om att det är en högkostnadskredit samt information ges om var hjälp går att få vid överskuldsättning.

• Måttfullhet i marknadsföringen

Den mest diffusa regeln i lagen är att dessa företag måste ha en måttfull marknadsföring. Det blir därmed en tolkningsfråga exakt var gränsen går.

Kritik mot högkostnadskreditslagen

Lagen infördes för att minska antalet personer som inte kan hantera sin låneskuld. Genom att exempelvis begränsa ränta och kostnad ska fler klara av att betala lånet samtidigt som det inte ska kunna bli ”hur dyrt som helst”. Men alla är inte överens om att målet nås.

Visserligen är räntan begränsad till ca 40 % men utöver den kan låntagarna ta uppläggningsavgift, aviavgift och i vissa fall uttagsavgift. I jämförelse mot tidigare lån är inte skillnaden stor gällande vilka effektiva räntor som erbjuds. I en presentation av olika konsumentkrediter, visas att högkostnadskrediterna kan nå upp till 4568,1 % i effektiv ränta.